Flygets pionjär, himlens visionär
Enoch Leonard Thulin (1881–1919) var en svensk flygpionjär, ingenjör och entreprenör som satte Landskrona på kartan som ett centrum för tidig flygindustri. Med en doktorsavhandling i aerodynamik, en passion för flygning och en vision om att bygga en svensk flygindustri, grundade han AB Thulinverken och blev en av Sveriges mest betydelsefulla flygare. Hans liv präglades av innovation, våghalsiga flygningar och en tragisk död vid 37 års ålder, men hans arv lever vidare i Landskrona genom flygplatsen, gator och skolor uppkallade efter honom.
Enoch Thulin föddes den 15 september 1881 i Simris, Skåne, som son till prästen Andreas Thulin och Ingrid Rasmusson. Efter faderns död 1890 flyttade familjen till Lund 1894. Thulin skrev in sig vid Lunds universitet, först vid teologiska fakulteten, men hans intresse för naturvetenskap tog över. Han studerade fysik, matematik och kemi, och mellan 1905 och 1912 undervisade han som lärare i Malmö och Stockholm. Hans fascination för flyg väcktes tidigt, och 1908 började han studera flygteknik, huvudsakligen i Frankrike. År 1912 disputerade han vid Lunds universitet med avhandlingen Om luftmotståndet mot plana ytor, som blev banbrytande för förståelsen av aerodynamik. Samma år genomförde han sina första lyckade flygprov, och 1913 erhöll han sitt internationella flygcertifikat från Franska aeroklubben.
År 1913 köpte Thulin sitt första flygplan, en Blériot XI kallad "Nordstiernan", tidigare flugen av pionjärerna Carl Cederström och Hugo Sundstedt. Han renoverade planet i samarbete med Oscar Ask och grundade AVIS (Aeroplanvarvet i Skåne) i Landskrona. År 1914 tog han över Nyropska varvet, där Sveriges första flygbara flygplan byggts 1910, och med stöd från investerare som Gustaf Dalén och Lars Magnus Ericsson grundade han AB Enoch Thulins Aeroplanfabrik (AETA). Företaget blev Sveriges första flygindustri och tillverkade licensbyggda Morane-Saulnier-plan samt egna konstruktioner. Vid första världskrigets topp 1918 hade AETA cirka 1 000 anställda, tre stora fabriksbyggnader, ett aerodynamiskt laboratorium och en motoravdelning. Thulin startade också en flygskola i Ljungbyhed 1915, Nordens första, där över 100 piloter utbildades, inklusive Sveriges första kvinnliga flygare, Elsa Andersson.
Thulins flygningar var legendariska. I maj 1914 flög han Malmö–Stockholm på 4 timmar och 17 minuter, ett skandinaviskt rekord. Han genomförde även långflygningar som Paris–Landskrona och Landskrona–Stralsund–Trelleborg, och 1917 rapporterade han om att ha attackerats av tyska flygplan över svenskt territorium. Genom uppvisningar och föredrag ökade han intresset för flyg i Sverige och föreslog 1918 att Stockholm skulle bygga en kommunal flygplats, en idé som förverkligades med Bromma 1936.
AB Thulinverken, som AETA ombildades till 1922, tillverkade under Thulins ledning cirka 100 flygplan och över 600 motorer, inklusive Thulin A (en licensbyggd Le Rhône 9C) och Thulin E (inspirerad av Benz Bz.III). Företaget exporterade till Danmark och Nederländerna och byggde även bilar och motorcyklar. Efter kriget 1918 minskade efterfrågan på flygplan, och Thulin planerade att ställa om till biltillverkning, men hans död 1919 avbröt dessa planer. Thulinverken fortsatte med bilproduktion till 1928 och är idag en del av Haldex, som tillverkar bromssystem.
Den 14 maj 1919 omkom Thulin i en flygkrasch vid Öresundsvarvet i Landskrona. Han flög sitt privata Thulin K3-plan, ett tvåsitsigt flygplan med en 90 hk Le Rhône-motor, och utförde en uppvisning inför en planerad tävling i Köpenhamn. På cirka 1 000 meters höjd inledde han en störtdykning, men planet utsattes för krafter sex gånger större än dess konstruktion tålde. Höger sidoroder slets loss, och planet gick in i en okontrollerad spinn, ett fenomen som då var dåligt förstått i Sverige. Thulin kastades ur planet och dog omedelbart när han träffade marken. Haveriutredningen konstaterade att olyckan orsakades av en kombination av konstruktionsgränser och pilotens manövrar. Hans död markerade slutet på AETA:s storhetstid, och företaget gick i konkurs 1920.
Enoch Thulins bidrag till svensk flyghistoria är enormt. Hans flygplan och motorer finns bevarade på Landskrona Museum och Svedinos Bil- och Flygmuseum i Ugglarp, där en permanent utställning invigdes 2019. I Landskrona hedras han med Enoch Thulins väg, Enoch Thulin-gymnasiet och Enoch Thulins Flygplats (ESML). År 2013 fick han en minnessten på Landskrona Walk of Fame, invigd av kung Carl XVI Gustaf. Thulin porträtterades av Reine Brynolfsson i Jan Troells film Så vit som en snö (2001). Hans vision om civilt flyg och hans tekniska innovationer lade grunden för Sveriges moderna flygindustri.
Informationen på denna webbplats tillhandahålls endast i allmänt informationssyfte. Vi lämnar inga garantier eller utfästelser om innehållets fullständighet, riktighet eller aktualitet. All användning av informationen sker på egen risk. Vi ansvarar inte för eventuella fel, utelämnanden eller skador som kan uppstå genom användning av webbplatsen. Informationen kan komma att ändras utan föregående meddelande, och vi har ingen skyldighet att uppdatera den.